Strax före 22 tyckte vi att det var dags att gå hem. Då skulle Fru Ordförande bara säga något först. De som hade bott här i  50 år fick en blomma. Och sen kallades vi i Festkommittén upp. Vi fick varsin fin-fin blomma. Helt i mina färger:








Någon som vet vad den heter....?

Dessutom fick vi allihopa gå ut och äta en god middag tillsammans! Tack snälla Wibbla Äng! Det var verkligen trevligt!