I dag gick jag ned och rodde före frukost i 10 minuter. Sen stod jag på skakmaskinen i 10 min. Det kändes efteråt. Jag valde det i stället för att jogga. Men det känns som att det inte är lika "fint" som att springa. Att jogga tycks vara status. Jag tycker det är så larvigt. Det viktiga är väl ATT man gör NÅGOT? Jag blir både andfådd och svettig av att ro. Precis som av att jogga. Men att jogga är oerhört trist. Trots bra musik eller bra ljudbok. Dessutom gillar jag inte att folk ser på mig när jag tränar. Det är för mig privat. Jag vill ha mina bilringar för mig själv, eller i alla fall inom familjen.


På eftermiddagen hade vi dessutom ett en-timmarspass med styrketräning. Kom inte och säg att snart/ nyss blivna 60-åringar inte försöker!!!