miassida

När vi var på vår kryssning med Birka, så ingick det ett Smörgåsbord till lunch på vägen hem. Detta har vi avnjutit många gånger under årens lopp, och alltid varit nöjda. Men nu åkte vi i December, så då var det Julbord som gällde. Tja, tänkte vi. Det är ju ungefär detsamma. Vi läste på hemsidan och såg att det var det ju. Ungefär. Att det även innehöll Lutfisk, Julskinka och Jansson. Peter blev mycket glad, då både Lutfisk och framför allt Jansson är en favorit.

På hemsidan stod det även att i år var det ett helt rum med godis. Wow, tänkte gottegrisarna!

Vi gick till matsalen direkt efter Musik Quizen, och vi var väldigt hungriga. Men... Så snopet... Julbordet var så litet! Vi upplevde det mindre än vad Smörgåsbordet brukar vara. Och var fanns Jansson?! 

Vi åt i alla fall lite efter tycke och smak. Frågade efter Jansson och fick veta att han bara var där kvälls tid. Det stod det inget om på hemsidan!

Jag åt köttbullar och njöt av den goda såsen. Jag tog sallad och fick nästan ihop en Ceasarsallad. Gott!

Desserten gick inte heller av för hackor. Men så var det det där med Godis-rummet. Jag gick dit. Tog med mig en skål, eftersom jag tänkte plocka till oss alla fyra. När jag kom fram till rummet, stod en fåtölj i dörröppningen. Men inte fick den stoppa mig! Vi var ju redan besvikna på Julbordet som helhet, avsaknaden av Jansson.... Vi ville ha godis! (Mest jag, såklart!)
Så jag knuffade lite på fåtöljen och gick in, fyllde min skål och gick tillbaka till bordet. Ingen av personalen som jag passerade försökte stoppa mig, eller ens tittade åt mitt håll. När jag kom tillbaka till vårt bord, så var mitt sällskap i samtal med en servitris. Vi fick veta att Julbordet var precis lika stort som ordinarie Smörgåsbord på lunchen (??), att Godisrummet bara var för kvällen, precis som Jansson alltså! Illa.

Men jag hade inte vett att skämmas, och den trevliga personalen bara log. Och vi åt vårt godis.....

Här en miniatyr av Tore Wretmans Smörgåsbord, som står i en monter vid Receptionen.

Jag gick och köpte min lunch på närbelägra Café Repet, numera Restaurang Repet. Inte alls lika kul ord-vits längre.....

Jag köpte en Ceasarsallad. Trodde jag. Men tydligen hade köket inte läst på. För det jag fick var bl.a. detta:



Detta har väl absolut inget med en Ceasarsallad att göra?! Oj, så arg jag blev!

Resten såg ut så här:

Stora,tjocka sjok med bacon, hårt stekt. Oaptitligt!

Så här såg det ut från början:



Fy, så irriterande. Jag blev så arg och besviken. Även om kycklingen var god, så saknade jag parmesanen. Dressingen var relativt OK.

Jag blev så arg att jag la ner alla äckliga bönor och kålbitar i en plastpåse, och tänker gå ner med dem i morgon och tacka för lånet. Jag hade tänkt att ta med ett papper med recept på också. Men vet ni vad? När jag letade, så hittade jag runt 10-15 olika recept på denna underbara sallad. Oj!

Nu har ilskan lagt sig. Lite. Men jag tänker i alla fall gå dit i morgon och lämna tillbaka det som inte alls hör hemma i denna sallad.

Salladaden uppfanns förresten på 1920-talet. Visste ni det? Så här står det på Wikipedia:

Caesarsallad är en sallad som är vanlig i USA:s kök. Rätten skapades i Tijuana, Mexiko på 1920-talet, förmodligen av den italiensk-amerikanske restauratören Caesar Cardini. Enligt legenden ska han ha skapat rätten på USA:s nationaldag den 4 juli 1924, efter en hektisk dag med mycket gäster. Maten höll på att ta slut i köket, så han fick hitta på ett nytt recept utifrån de råvaror han hade kvar, samt i all hast slänga ihop salladen vid bordet framför de väntande restauranggästerna.

Många tillägg till originalreceptet förekommer. Några exempel är sardeller, kyckling, bacon, senap, grädde och majonnäs.

Varför går jag på det gång efter gång efter gång....? Att shoppa kläder på nätet, alltså. Nu hade jag beställt fyra toppar och en kjol. en kjol som såg så härligt rosa-blommig ut på nätet, men som inte alls stämde i färg när den kom! Och den ena toppen som hette "puderrosa" var alldeles för orange.....

Så här såg kjolen ut:

Så det var bara att skicka tillbaka. Tur att tre toppar var fina....

Sen hade Klingel, som jag handlade ifrån, lagt i en "present". Ett vansinnigt plastigt, fult armband. Det gick också i retur. Det var så himla simpelt och i dålig kvalité, så jag bara blev arg.

I går var vi alltså på en stor pub, som ligger på Hornsgatan Southside. Jag minns att den hette Tre Tunnor. På den tiden jag bodde på Söder. På 70-talet.... Slutet av 70-talet, om det låter bättre..   

Det skulle vara Quiz. Något som funnits sedan 2004, då puben öppnade.

Vi var fyra trogna Små Q:n. (Lilla Q är ett Qvinno-gäng som träffas ungefär en gång i månaden och gör något kul. Totalt är vi nio Qvinnor) Först åt vi lite. En åt lamm, en tog en hamburgare och två slog till med en Chicken club sandwich. Och nog 17 var det sandwich, alltid! Närmare bestämt 80% av rätten bestod av bröd. Sen var det en mycket god currymajonäs, krispig sallad och goda tomater. Kyckling? Jo, två små, små bitar. Små, med tanke på de gigantiska brödbitarna. Jag blev väldigt besviken och kände mig lurad. Den kostade 124 kronor med pommes. Jag hade först tänkt ta utan pommes, men var glad att jag tog med.

Åsse det lilla kycklingköttet. Det är den där långsmala biten. Det fanns två sådana bitar på fyra gigantiska bitar bröd. Smaken var perfekt! Men.....

En mumsig burgare.

Desserten var supergod. En mycket stor portion med panacotta och salta hasselnötter. Det senare en ny, och mycket angenäm, bekantkap.

Sen fanns det friterad Mars med vaniljglass. Intressant.

Så var det där med frågorna. Totalt 30 stycken. Fördelade på ganska enkla, svåra och mycket svåra. Jag tyckte det mesta var svårt. Dels beroende på frågorna, och dels på den som ställde dem. Hans Engelska var inte lätt att förstå. Var han Skotte? Jag vet inte, men det var inte alltid jag hörde/ förstod vad han sa.

klockan tickade på fort, så vi bröt upp innan svaren och vinnaren presenterades. Vi kände oss inte som om vi tillhörde den gruppen....

Klockan hade bli 22,15 och jag ringe på min underbare Butler, som satte sig i bilen och kom in till stan och hämtade mig. Det var bra, eftersom ingen av de andra damerna skulle till Pendeln. Dessutom ösregnade det.

Kvällen slutade med att jag släckte 00,30. Liiite väl sent. Jag somnade snabbt denna kväll.

Men det var kul att träffa några från Lilla Q. jag har ju inte kunnat vara med de sista gångerna, p.g.a. den jädrans foten.

Efter läkarbesöket åkte vi till Centrum. Besökte bl.a. Team Sportia. Vi behövde ett nytt lås till ena cykeln. Stod där och velade och valde. Tog ett för 199 kr. Lång kabel, så att man verkligen kan linda in cykeln, innan kabeln låses. Eftersom det var rabatt på allting, så tänkte jag att det blir väl några tior billigare. Men ICKE! Så då undrar jag, hur ska denna skylt tolkas?

"Upp till 50%" betyder väl för fasen att det börjar på nån procent?! 10 eller 5 eller 15. Men nix! Urdåligt! Jag blev tvärsur. Och det höll i sig länge. Jäkla Team Sportia! Men vi behövde ju låset, och orkade inte trängas med folk i Barkarbystaden. Fy!