Visar inlägg taggade med joggning

Tillbaka till bloggens startsida

Träningsstatus

I dag gick jag ned och rodde före frukost i 10 minuter. Sen stod jag på skakmaskinen i 10 min. Det kändes efteråt. Jag valde det i stället för att jogga. Men det känns som att det inte är lika "fint" som att springa. Att jogga tycks vara status. Jag tycker det är så larvigt. Det viktiga är väl ATT man gör NÅGOT? Jag blir både andfådd och svettig av att ro. Precis som av att jogga. Men att jogga är oerhört trist. Trots bra musik eller bra ljudbok. Dessutom gillar jag inte att folk ser på mig när jag tränar. Det är för mig privat. Jag vill ha mina bilringar för mig själv, eller i alla fall inom familjen.


På eftermiddagen hade vi dessutom ett en-timmarspass med styrketräning. Kom inte och säg att snart/ nyss blivna 60-åringar inte försöker!!!



Taggat med: 

, , , , ,

Träning

När jag vaknade i dag var Peter redan nere på klubben och spelade morgongolf. Själv tog jag en shake och två koppar the. Sen tog jag en liten, kort joggrunda. Jag var så stolt för att jag fått igång Run Keeper-appen! Men... Vad gör jag? Jo, glömmer att sätta på den när jag ger mig ut! Det var första joggningen på...hm.... en månad? Två? Det kändes som evigheter sen och gick trögt. Det blev bara 1,5 km. Men; bättre än inget! När jag kom hem körde jag tre olika hantel-övningar. Sex repetioner x 3. Oj, så jobbigt det var! Det märks att styrketräningen legat nere väldigt länge!

Till vår stora glädje börjar gymet anta fin-fint utseende! Vi var nere i dag på eftermiddagen och möttes av följande:


Två nya, fina spinningcyklar.


En skak-maskin. Vi testade; OJ! det kändes verkligen! Dock saknar vi en instruktion. Men det ska vi nog fixa.....


En rolig balansbräde; försök att få kulan i mitten!


Ny bänk!


Kära, gamla vikter! Som jag har saknat er!

Nu ska vi snart sätta igång igen. Men... det kommer visst en semester emellan...... HM!




Taggat med: 

, ,

Lördag morgon & fm

Solen skiner. Det är 10 grader redan när jag vaknar. Jag dricker ett par koppar the och en Vaniljshake. Sen tar jag på mig joggingskorna och ger mig ut. Jag startar lite långsamt, men det känns knäppt. Kör lite intervall. Flåsar redan efter 10 meter, känns det som. Inser att jag springer inte för att det är kul eller för att plåga mig, utan för att gå ner i vikt och må bättre. Alltså. Jag behöver inte slå några rekord alls. Jag fortsätter med intervaller och är tacksam över min ljudbok, så att jag slipper höra flåsandet. Varje gång jag möter någon försöker jag andas genom näsan, för att inte skrämma vederbörande. Det piper i luftrören och jag lever fortfarande efter 1 km! Det blev totalt 2,2  km och när jag kom tillbaka till vår gård, så blev det lite step-ups. Alltså ett tecken på att ork finns kvar -men inte luft. Typ så.


Förvånande att jag klarar snittet under 8 min. Så jag är glatt överraskad, med tanke på att det var intervaller! Med flera metrar snabb gång i stället för småjogg. Kanske nåt sitter kvar sen förra året?

Taggat med: 

, ,

Det var 76 dagar sen....

.... jag sprang senast. Eller mini-jogg, som jag kallar det. Ingen ska tro att jag rusar fram på vägarna som nån super-löpare. Nä, nä! Här tar vi det lugnt och sansat. Det räcker så bra med det. jag flåsar som en raspig respirator i alla fall.
Ja, det kändes verkligen att det var länge sen, men efter ett tag så lyckades jag skruva upp ljudet på radion, så jag slapp höra mina rosslingar. Det räckte så bra med att känna dem!
Jag  tog mig runt på promenadvägarna och gav mig hemåt när det började bli riktigt segt. Först tänkte jag ta en omväg, men den slog jag ganska fort ur hågen. När jag var ett par hundra meter från min port såg jag på håll en dam med hund. Bra, tänkte jag. Det är en granne som jag känner. En bra ursäkt för att stanna, så slipper jag den sista biten. Men icke! Okänd dam, okänd hund. Så det vara bara att kuta vidare. När jag var tre portar hemifrån la jag, faktiskt!, in en spurt. Kändes skönt att sträcka ut benen, konstigt nog. Och sträckan var precis lagom kort. Det blev i alla fall lite, lite mer är två kilometer......


När jag kikar på snitthastigheten, så kan jag kända mig nöjd. Med tanke på viktuppgång och dålig träning de senaste månaderna. Som om det var viktigt?! Att springa på viss tid. Dumma mig! Jag kom ju ut, jag joggade lite. Bra så!


Taggat med: 

,

Jobbig träning

I går hade vi styrketräning igen. Det hade vi inte haft sen 28:e november! Gissa om det var segt.... Men vi kämpade på i en timme och duktiga. invigde kettleballen också.


I dag var det en liten joggrunda före frukost som gällde. Givetvis sov jag länge, tog lite the och en shake först. Sen ut i gråvädret. Det regnade inte, men ändå. Ni vet när det är så där fuktigt i luften att det känns som om all luft består av vattenmolekyler. Trist! Men det var bara att bita ihop. Och OJ! så segt det var! Tog emot på första steget. Tänkte att det blir väl bättre, men icke. Jag tog en lite längre väg, innan jag svängde av hemåt. Kom till ett "vägskäl" och hade tänkt springa rakt fram, för att få några meter extra. Men det bar emot.


Vänster = snabbast hem, höger = rakt fram. Typ...   ;-)




Vilken skulle jag ta? Denna väg, som är lite, lite längre. Eller......



....denna som leder raka vägen hem?

Jo, jag tog den som är lite längre. Kände mig sååå nöjd och duktig över detta stora beslut. Ända tills jag kom hem och mätte upp hur många meter extra denna jobbiga lilla sträcka är.... Den jag tog är 0,90 km och den andra 0,16! Snacka om stora beslut och långa omvägar!

Ja, det slutade på 2,09 km. Jag trodde det var mycket längre, eftersom det var så jobbigt. Men ack, vad jag bedrog mig!